Import och export med USA

Handel med USA 2026: 15-procentstullen på EU-varor och vad den betyder för din export, slopade de minimis-gränsen, sales tax i stället för moms, import från USA och hanteringen av dollar i bokföringen.

USA är en av Sveriges största handelspartner utanför EU, och för svenska småföretag är den amerikanska marknaden ofta den första riktigt stora exportdrömmen. Men handelsvillkoren skrevs om i grunden 2025, och den som säljer eller köper över Atlanten 2026 behöver känna till det nya läget. Grunderna om EORI, varukoder och tulldeklarationer finns i översiktsguiden om import och export, här fokuserar vi på det USA-specifika.

Det nya tulläget: 15 procent in i USA

Sedan handelsuppgörelsen mellan EU och USA 2025 gäller en baslinjetull på 15 procent för de flesta EU-varor som importeras till USA, även bilar. Vissa kategorier har förhandlats till nolltull, bland annat flygplan och flygplansdelar, vissa kemikalier, generiska läkemedel och halvledarutrustning, medan stål och aluminium ligger kvar på betydligt högre nivåer.

Tullen betalas formellt av den amerikanska importören, din kund, men i praktiken påverkar den din konkurrenskraft och prissättning. Räkna på om ditt pris tål 15 procent på vägen in, och var tydlig i offerten om vem som bär tullen (leveransvillkoret avgör, lova inte DDP mot USA utan att ha räknat på det).

Notera också att tulläget är politiskt rörligt. Kontrollera aktuella satser för just din varukod innan du offererar, inte efter.

De minimis-gränsen är borta

Tidigare kunde försändelser under 800 dollar skickas till amerikanska konsumenter tullfritt och med minimal byråkrati, fundamentet för mycket svensk e-handel mot USA. Den gränsen är slopad: nu förtullas även småförsändelser, med tull och avgifter därefter. Säljer du B2C till USA behöver kalkylen göras om, och kundupplevelsen påverkas av att paket kan stoppas för förtullning och extraavgifter hos transportören.

Ingen moms i USA: men sales tax

USA har ingen moms. I stället tar delstaterna ut sales tax i konsumentledet, med olika satser och regler i varje delstat. För dig som svensk säljare betyder det:

  • B2B-försäljning är normalt okomplicerad, företagskunden hanterar sina egna skatter.
  • B2C-försäljning kan skapa skyldighet att registrera dig för och redovisa sales tax i delstater där du har "nexus", en koppling som sedan 2018 även kan uppstå av ren försäljningsvolym (ofta 100 000 dollar eller 200 transaktioner per delstat och år). Säljer du via en stor marknadsplats sköter plattformen oftast uppbörden åt dig.

Från svensk sida är exporten momsfri som vanligt: fakturera utan moms, redovisa i ruta 36 (varor) eller ruta 40 (tjänster) och spara utförselbeviset, detaljerna finns i exportguiden.

Importera från USA

Åt andra hållet är läget lugnare: EU:s normala tullsatser gäller för amerikanska varor, ofta 0–4 procent beroende på varukod, och något frihandelsavtal som tar bort tullen helt finns inte. Flödet är samma som all tredjelandsimport:

  1. EORI-nummer och varukod på plats.
  2. Tulldeklaration via speditör eller ombud.
  3. Tull beräknas på tullvärdet (pris + frakt + försäkring till EU-gränsen).
  4. Importmoms på tullvärdet plus tullen, redovisas i momsdeklarationen och kvittas som ingående moms för momsregistrerade. Konteringen visas i importmomsguiden.

Tänk på att amerikanska leverantörer ofta offererar EXW eller FOB amerikansk hamn, begär alltid ett komplett landad-kostnad-pris innan du jämför med europeiska alternativ.

Dollarn i bokföringen

USA-affärer går nästan alltid i USD. Bokför fakturan i kronor till kursen på fakturadagen och skillnaden vid betalning som valutakursvinst eller kursförlust, se guiden om valutakursdifferenser. Vid större och återkommande flöden kan ett valutakonto eller terminssäkring jämna ut svängningarna; prata med banken innan du låter hela marginalen hänga på växelkursen.

Avtal och praktiska skillnader

  • Skriftliga avtal är ännu viktigare: amerikansk avtalsrätt är detaljerad och processbenägen. Reglera tillämplig lag och tvistlösning.
  • Produktansvar tas på största allvar i USA; en ansvarsförsäkring som täcker Nordamerika är ofta ett krav från distributörer, och premien är en verklig kostnad i kalkylen.
  • W-8BEN-E: amerikanska kunder ber ofta om denna blankett för att slippa innehålla amerikansk källskatt på betalningar till dig. Det är standard, fyll i den, den bekräftar att ditt bolag är utländskt.
  • Certifieringar: FCC för elektronik, FDA för livsmedel och medicinteknik, UL för elsäkerhet, den amerikanska motsvarigheten till CE-världen, och godkännandena överförs inte automatiskt.

Det viktigaste att ta med sig

USA-handeln 2026 präglas av 15-procentstullen in i USA och den slopade de minimis-gränsen, räkna på om din export bär kostnaden och var tydlig om vem som betalar tullen. Sales tax ersätter momsen och kan kräva delstatsregistrering vid större B2C-volymer, medan importen från USA följer vanliga tredjelandsregler med måttliga tullsatser. Håll koll på varukoden, säkra dollarexponeringen och dokumentera affärerna ordentligt, då är den amerikanska marknaden nåbar även för ett litet svenskt bolag.

Alla bokföringsguider