Bokföra inköp av varor utanför EU
Kontera varuinköp från tredje land 2026 steg för steg: leverantörsfakturan i utländsk valuta, frakt och tull från speditören, beskattningsunderlaget för importmoms och kursdifferensen vid betalning: med komplett exempel.
Ett varuinköp från ett land utanför EU landar sällan som en enda verifikation. Leverantörens faktura kommer i dollar, speditören skickar en egen faktura med frakt och tull, och importmomsen ska beräknas på ett underlag som inte står på någon av fakturorna. Här går vi igenom hela konteringskedjan med ett sammanhängande exempel. Momsmekaniken i detalj, rutorna i deklarationen och varför det blir ett nollsummespel, finns i guiden om importmoms; översikten över tullflödet finns i import- och exportguiden.
De tre verifikationerna
Ett typiskt tredjelandsinköp består av tre delar som ofta kommer vid olika tidpunkter:
- Leverantörens faktura: själva varuvärdet, i utländsk valuta, alltid utan moms.
- Speditörens faktura: frakt, eventuell tull som speditören lagt ut åt dig, och speditionsarvode.
- Importmomsverifikationen: den bokförs utan att några pengar rör sig, på underlag av tullräkningen eller speditörens tullspecifikation.
Steg 1: Leverantörsfakturan
Du köper varor från en leverantör i Storbritannien för 10 000 USD. Kursen på fakturadagen är 9,50 kr, varuvärdet blir 95 000 kr. Fakturan är utan moms (export från säljarens sida).
- Debet 4010 Varuinköp: 95 000 kr
- Kredit 2440 Leverantörsskulder: 95 000 kr
Många använder ett separat konto för tredjelandsinköp, till exempel 4000/4010 med egen underindelning eller 4015, för att enkelt kunna stämma av momsdeklarationen. Det viktiga är att hålla isär inköpen från EU-förvärv (som styr mot omvänd skattskyldighet) och inrikes inköp.
Steg 2: Speditörens faktura
Speditören fakturerar 8 000 kr i frakt, 3 800 kr i utlagd tull och 1 200 kr i speditionsarvode (arvodet med svensk moms 300 kr).
- Debet 5710 Frakter och transporter: 8 000 kr
- Debet 4011 Tullavgifter (eller samma varuinköpskonto): 3 800 kr
- Debet 6550 Konsultarvoden (eller 5710): 1 200 kr
- Debet 2641 Ingående moms: 300 kr
- Kredit 2440 Leverantörsskulder: 13 300 kr
Tullen är en verklig kostnad som aldrig återfås, den ska in i din marginalkalkyl. Redovisar du varulager ingår både tull och frakt i varornas anskaffningsvärde vid lagervärderingen; läs mer i varulagerguiden.
Steg 3: Importmomsen: verifikationen utan pengar
Beskattningsunderlaget för importmoms är tullvärdet (varuvärde + frakt och försäkring till EU-gränsen) plus tullen och eventuella svenska bikostnader fram till bestämmelseorten som inte redan ingår. I vårt exempel, förenklat: 95 000 + 8 000 + 3 800 = 106 800 kr. Importmomsen blir 25 procent: 26 700 kr.
Är företaget momsregistrerat betalas ingenting, momsen redovisas och dras av i samma deklaration:
- Debet 2645 Ingående moms utland/import: 26 700 kr
- Kredit 2615 Utgående moms import, 25 %: 26 700 kr
I momsdeklarationen hamnar beskattningsunderlaget i ruta 50, den utgående importmomsen i ruta 60 och avdraget i ruta 48. Med full avdragsrätt är nettot noll. Bokföringsprogram löser ruta 50-rapporteringen olika, många använder ett fiktivt motkontopar (till exempel 4545/4549) för att underlaget ska följa med automatiskt; kolla hur ditt program gör i stället för att uppfinna egna konton.
Steg 4: Betalningen och kursdifferensen
När du betalar leverantörsfakturan en månad senare står dollarn i 9,30 kr. Du betalar 93 000 kr för en skuld bokförd till 95 000 kr, en valutakursvinst på 2 000 kr:
- Debet 2440 Leverantörsskulder: 95 000 kr
- Kredit 1930 Företagskonto: 93 000 kr
- Kredit 3960 Valutakursvinster: 2 000 kr
Hade kursen gått åt andra hållet bokförs mellanskillnaden i stället på 7960 Valutakursförluster. Hela mekaniken finns i guiden om valutakursdifferenser.
Vanliga fel
- Momsen beräknas på fel underlag. Beskattningsunderlaget är inte leverantörsfakturans belopp, tull och frakt ska med. Utgå från tullräkningen eller speditörens specifikation, inte från huvudfakturan.
- Importmomsen bokförs som kostnad. Den är en balanspost (2645 mot 2615), inte en kostnad, annars dubbelräknas momsen och resultatet blir fel.
- Tredjelandsinköp konteras som EU-förvärv. Då hamnar beloppen i fel rutor i momsdeklarationen (20/30/48 i stället för 50/60/48) och avstämningen spricker.
- Kursen tas på betalningsdagen i stället för fakturadagen. Skulden bokförs till fakturadagens kurs; skillnaden vid betalning är en kursdifferens, inte ett justerat inköpspris.
Det viktigaste att ta med sig
Dela upp inköpet i sina tre verifikationer: varufakturan till fakturadagens kurs, speditörens faktura med frakt och tull som verkliga kostnader, och importmomsen som en pengalös balansverifikation på rätt underlag. Håll tredjelandsinköpen på egna konton så momsdeklarationens ruta 50 går att stämma av, då är även ett valutainköp med tull en helt odramatisk bokföringsuppgift.