Kontrollbalansräkning: när krävs den och vad händer annars?
Så fungerar kontrollbalansräkning i aktiebolag 2026: när halva aktiekapitalet är förbrukat, processen med kontrollstämmor och risken för personligt betalningsansvar.
En kontrollbalansräkning är aktiebolagets varningssystem för kapitalbrist. Den måste upprättas när det finns skäl att tro att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat, och missar styrelsen det kan ledamöterna bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder. Det är alltså inget att vänta med. Här går vi igenom när plikten inträder, hur en kontrollbalansräkning skiljer sig från ett vanligt bokslut, och vad som händer steg för steg om kapitalet inte återställs.
När måste den upprättas?
Reglerna finns i aktiebolagslagens 25 kapitel. Styrelsen ska genast upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Uttryckt på ett annat sätt: när mer än halva aktiekapitalet är förbrukat.
Ett exempel. Ett nystartat aktiebolag har satt in minsta tillåtna aktiekapital, 25 000 kr. Bolaget drar på sig kostnader på 15 000 kr innan försäljningen kommit igång, och det köpta är inget som kan tas upp som tillgång. Då har det egna kapitalet sjunkit till 10 000 kr, alltså under halva aktiekapitalet (12 500 kr). I det läget är styrelsen skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning.
Det här drabbar ofta just nystartade bolag, där kostnaderna kommer före intäkterna. Att plikten inträder betyder alltså inte att bolaget är på väg mot konkurs, det kan vara fullt friskt men ännu inte lönsamt.
Kapitalbrist är inte samma sak som obestånd
En vanlig missuppfattning är att kontrollbalansräkning handlar om att bolaget inte kan betala sina räkningar. Så är det inte. Kapitalbrist (för lågt eget kapital) och obestånd (oförmåga att betala skulder när de förfaller) är två olika saker.
Du kan ha god likviditet, till exempel precis ha fått ett banklån, och ändå vara skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning eftersom det egna kapitalet är förbrukat. Tvärtom kan ett bolag med starkt eget kapital få tillfälliga likviditetsproblem utan att kontrollbalansräkning aktualiseras.
En generösare värdering än vanligt
En kontrollbalansräkning får göras enligt mer förmånliga värderingsregler än ett vanligt bokslut. Tillgångar får tas upp högre och skulder lägre, så länge det är förenligt med god redovisningssed och bolagets fortlevnad (going concern).
Det främsta exemplet är dolda övervärden. En fastighet eller en maskin som i bokföringen står till sitt anskaffningsvärde minus avskrivningar får i kontrollbalansräkningen tas upp till marknadsvärdet, om det är högre. Tillgångar får också tas upp till nettoförsäljningsvärdet. Det gör att det egna kapitalet kan bli högre i kontrollbalansräkningen än i den ordinarie balansräkningen, och i bästa fall visar det sig att kapitalet faktiskt inte är förbrukat. Har bolaget revisor ska denne granska kontrollbalansräkningen.
Vad händer sedan? Processen steg för steg
Visar kontrollbalansräkningen att kapitalet är förbrukat följer en lagstadgad process. Avviker styrelsen från den, börjar det personliga ansvaret löpa.
- Första kontrollstämman. Styrelsen kallar genast till bolagsstämma som ska ta ställning till om bolaget ska gå i likvidation eller drivas vidare.
- Rådrum på åtta månader. Beslutar stämman att driva vidare får bolaget en frist. Inom åtta månader från den första stämman ska en andra kontrollstämma hållas.
- Andra kontrollstämman. Inför den upprättas en ny kontrollbalansräkning, som revisorn granskar om bolaget har revisor. Nu krävs att hela det registrerade aktiekapitalet är återställt, inte bara hälften.
- Likvidation eller fortsättning. Är kapitalet återställt kan bolaget fortsätta som vanligt. Är det inte det, ska styrelsen ansöka om likvidation hos tingsrätten.
För att återställa kapitalet under rådrummet kan ägarna till exempel skjuta till pengar genom aktieägartillskott, göra en nyemission eller minska aktiekapitalet.
Det personliga ansvaret
Det här är kärnan i varför reglerna ska tas på allvar. Följer styrelsen inte processen, till exempel struntar i att upprätta kontrollbalansräkningen i tid, inte kallar till stämma eller inte ansöker om likvidation när den ska, blir ledamöterna solidariskt personligt betalningsansvariga för de skulder som uppkommer därefter. Även aktieägare som röstar för att driva vidare ett bolag som borde likvideras kan bli ansvariga.
Det är just det skyddet mot personligt ansvar som gör kontrollbalansräkningen värd att förstå. Agerar styrelsen korrekt och i tid är ledamöterna skyddade, även om bolaget till slut måste avvecklas.
En notering om framtiden: det finns ett utredningsförslag om att slopa reglerna om kontrollbalansräkning för privata aktiebolag (SOU 2023:34). Förslaget är ännu inte genomfört, så reglerna ovan gäller fortsatt 2026. Bästa rådet är ändå det enklaste: håll löpande koll på det egna kapitalet, så att frågan aldrig behöver bli akut.