Eget kapital: skillnaden mellan bundet och fritt
Så fungerar eget kapital i aktiebolag: skillnaden mellan bundet och fritt eget kapital, vad du får dela ut och reglerna som styr utdelning.
Eget kapital är skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder, alltså den del av verksamheten som ägarna själva finansierar i stället för med lån. I ett aktiebolag delas det egna kapitalet in i två slag, bundet och fritt, och skillnaden är avgörande för en praktisk fråga: hur mycket får du dela ut? Här reder vi ut begreppen och reglerna som styr utdelning.
Bundet eget kapital
Bundet eget kapital är den del som måste stanna kvar i bolaget och inte får delas ut till ägarna. Det fungerar som en buffert och en säkerhet för bolagets borgenärer, alltså de som har pengar att fordra av bolaget.
Hit hör framför allt:
- Aktiekapitalet, det kapital som sattes in när bolaget bildades, minst 25 000 kr.
- Reservfond, från tidigare avsättningar.
- Uppskrivningsfond och fond för utvecklingsutgifter, i de bolag som har sådana.
Det bundna kapitalet är alltså låst i verksamheten. Det är också det som reglerna om kontrollbalansräkning vakar över: när mer än halva aktiekapitalet är förbrukat måste styrelsen agera.
Fritt eget kapital
Fritt eget kapital är den del som ägarna i princip kan förfoga över, och som kan delas ut. Hit hör:
- Balanserat resultat, alltså tidigare års vinster som inte delats ut.
- Årets resultat, vinsten (eller förlusten) för innevarande år.
- Överkursfond, belopp som betalats utöver aktiernas kvotvärde vid en nyemission.
Det är ur det fria egna kapitalet en utdelning kan tas. Men "fritt" betyder inte att du får dela ut allt, två spärrar i aktiebolagslagen sätter gränserna.
Vad får du dela ut? Två regler
Reglerna om värdeöverföringar, dit utdelning hör, finns i 17 kapitlet aktiebolagslagen. Två spärrar måste båda vara uppfyllda.
Beloppsspärren. Du får bara dela ut så mycket att det bundna egna kapitalet fortfarande är fullt täckt efteråt. Beräkningen utgår från den senast fastställda balansräkningen. Det sätter ett absolut tak: aldrig in i det bundna kapitalet.
Försiktighetsregeln. Även om beloppsspärren tillåter en viss utdelning får den bara ske om den är försvarlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker, samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Med andra ord: även om det finns fritt eget kapital får du inte tömma bolaget så att det inte klarar sin framtid.
I praktiken betyder det att du behöver tänka två steg. Först: finns det fritt eget kapital efter att det bundna är täckt? Sedan: är det försvarligt att dela ut, givet hur bolaget faktiskt mår och vad det behöver framåt?
Varför det här hänger ihop med allt annat
Eget kapital är navet som flera andra frågor snurrar kring:
- Utdelning kan bara tas ur fritt eget kapital, inom de två spärrarna.
- Kontrollbalansräkning aktualiseras när det egna kapitalet (mätt mot aktiekapitalet) krymper för mycket.
- Aktieägartillskott är ett sätt att fylla på det egna kapitalet när det behövs.
Förstår du skillnaden mellan bundet och fritt eget kapital förstår du också varför du inte kan plocka ut pengar ur bolaget hur som helst, även när det finns pengar på kontot. Kontosaldot och det utdelningsbara kapitalet är inte samma sak.