Bokföra öresutjämning – kontering och praktiska exempel
Hur bokför du öresutjämning vid kontantbetalning? Kontering med konto 3740 och 6990 samt regler kring avrundning.
Avrundningsdifferenser uppstår dagligen i de flesta företag. När kunder eller leverantörer rundar av betalningar till hela kronor skapas små differenser som måste bokföras korrekt. I den här guiden visar vi hur du hanterar öresutjämning i BAS-kontoplanen med tydliga konteringsexempel.
Vad är öresutjämning?
Öresutjämning är den lilla differens som uppstår när ett belopp avrundas, typiskt från ören till hela kronor. Det kan ske vid:
- Kontantbetalningar där kassan inte hanterar ören.
- Bankbetalningar där kunden eller leverantören avrundar beloppet.
- Fakturabetalningar med öresbelopp som avrundas vid inbetalning via Swish eller bankgiro.
Sedan 2010 finns inga mynt under 1 krona i Sverige, vilket gör att kontantbetalningar nästan alltid avrundas. Men även vid digitala betalningar händer det att beloppen inte matchar exakt.
Vilka BAS-konton används?
Beroende på om differensen uppstår på intäktssidan eller kostnadssidan väljer du olika konton:
- 3740 Öres- och kronutjämning - för avrundningsdifferenser kopplade till försäljning och kundfordringar. Kontot ligger i kontogrupp 37 (Intäktskorrigeringar).
- 6990 Övriga externa kostnader - för avrundningsdifferenser kopplade till inköp och leverantörsskulder. Alternativt kan konto 6992 Öresavrundning användas om det finns i din kontoplan.
Vissa företag använder ett enda konto för samtliga öresutjämningar, men det rekommenderas att separera intäkts- och kostnadssidans differenser för tydligare redovisning.
Konteringsexempel
Exempel 1: Kunden betalar mer än fakturabeloppet
En kund har fått en faktura på 1 250,50 kr. Kunden betalar via Swish och avrundar uppåt till 1 251 kr. Differensen är 0,50 kr i företagets favör.
Ursprunglig faktura (redan bokförd):
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 1510 | Kundfordringar | 1 250,50 | |
| 3010 | Försäljning | 1 000,40 | |
| 2610 | Utgående moms | 250,10 |
Vid inbetalning:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 1930 | Företagskonto/bank | 1 251,00 | |
| 1510 | Kundfordringar | 1 250,50 | |
| 3740 | Öres- och kronutjämning | 0,50 |
Differensen på 0,50 kr krediteras konto 3740 eftersom företaget fick något mer betalt än fakturerat.
Exempel 2: Företaget betalar mer än leverantörsfakturan
En leverantörsfaktura lyder på 875,50 kr. Företaget betalar 876 kr via bankgiro. Differensen är 0,50 kr till företagets nackdel.
Ursprunglig leverantörsfaktura (redan bokförd):
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 4010 | Inköp av varor | 700,40 | |
| 2641 | Ingående moms | 175,10 | |
| 2440 | Leverantörsskulder | 875,50 |
Vid utbetalning:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 2440 | Leverantörsskulder | 875,50 | |
| 6990 | Övriga externa kostnader | 0,50 | |
| 1930 | Företagskonto/bank | 876,00 |
Differensen på 0,50 kr debiteras konto 6990 eftersom företaget betalade mer än det var skyldigt.
Praktiska tips för öresutjämning
- Bokför löpande. Låt inte avrundningsdifferenser ackumuleras utan hantera dem vid varje betalningsavstämning.
- Sätt en beloppsgräns. Om differensen överstiger ett par kronor bör du undersöka orsaken snarare än att bokföra det som öresutjämning. Det kan handla om en felbetalning. Större differenser i kassan hanteras som kassabrist.
- Automatisera i bokföringsprogrammet. De flesta system (Fortnox, Visma, Bokio) har funktioner för automatisk hantering av avrundningsdifferenser vid betalningsavstämning.
- Kontrollera vid bokslut. Stäm av att saldot på konto 3740 och 6990 är rimligt. Ovanligt stora saldon kan tyda på felkonterade poster.
Moms och öresutjämning
Öresutjämningen påverkar normalt inte momsen. Momsen beräknas på fakturabeloppet och den lilla avrundningsdifferensen vid betalning är en intäkts- eller kostnadskorrigering. Du ska alltså inte justera momsen vid öresutjämning.
Undantaget är om du utfärdar en kreditfaktura för att korrigera beloppet - men det görs i praktiken aldrig för ören-differenser.