Semesterlön och semesterersättning: så räknar du

Så fungerar semesterlön 2026: rätten till 25 dagar, sammalöneregeln med tillägg på 0,43 procent, procentregeln på 12 procent och skillnaden mot semesterersättning.

Har du anställda måste du hantera semesterlön rätt, annars riskerar du skadestånd. Reglerna i semesterlagen är minimiregler, ett kollektivavtal kan ge mer. Här går vi igenom rätten till semester, de två sätten att räkna ut semesterlönen och skillnaden mellan semesterlön och semesterersättning, med räkneexempel.

Rätten till semester

Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till minst 25 semesterdagar per år, oavsett ålder och anställningsform. Vissa kollektivavtal ger fler dagar.

Alla 25 dagar är dock inte automatiskt betalda. Hur många betalda dagar en anställd har rätt till beror på hur mycket personen arbetat under intjänandeåret. Den som börjar mitt i ett intjänandeår kan därför ha rätt till färre betalda dagar det första året, men fortfarande ta ut de obetalda dagarna som ledighet.

Intjänandeår och uttagsår

En central sak att förstå är att man normalt tjänar in semesterlönen ett år och tar ut den året efter.

  • Intjänandeåret löper från 1 april till 31 mars.
  • Uttagsåret är det därpå följande året, också 1 april till 31 mars.

Den semester du tjänar in under ett intjänandeår kan alltså i regel tas ut först under nästa år. Har en anställd fler än 20 betalda semesterdagar ett år får de överskjutande dagarna sparas, i upp till fem år enligt lagen.

Två sätt att räkna semesterlön

Semesterlönen, alltså ersättningen den anställda får under själva semestern, beräknas på ett av två sätt.

Sammalöneregeln

Detta är huvudregeln och den enklaste, och används för anställda med fast månadslön. Den anställda behåller sin vanliga månadslön under semestern och får dessutom ett semestertillägg. Tillägget är 0,43 % av månadslönen per betald semesterdag.

Exempel: en anställd har 30 000 kr i månadslön och tar ut 25 betalda semesterdagar. Semestertillägget blir 0,43 % × 30 000 × 25 = 3 225 kr, utöver den vanliga lönen. Har den anställda även rörliga lönedelar tillkommer semesterlön på dem.

Procentregeln

Procentregeln används framför allt för anställda med rörlig lön, provision eller timlön. Här beräknas semesterlönen som 12 % av den anställdas sammanlagda lön under intjänandeåret.

Exempel: en anställd har tjänat in 250 000 kr under intjänandeåret. Semesterlönen blir 12 % × 250 000 = 30 000 kr.

Har en anställd både fast och rörlig lön kan båda reglerna behöva tillämpas, sammalöneregeln på grundlönen och procentregeln på de rörliga delarna.

Semesterlön eller semesterersättning?

Begreppen blandas ofta ihop men betyder olika saker:

  • Semesterlön är ersättningen den anställda får under sin semester, medan anställningen pågår.
  • Semesterersättning är intjänad men inte uttagen semesterlön som betalas ut när anställningen upphör.

När en anställd slutar ska du alltså betala ut semesterersättning för den semester personen tjänat in men inte hunnit ta ut.

Att tänka på som arbetsgivare

Semester är ett område där fel kan bli dyrt, eftersom semesterlagen ger den anställda rätt till skadestånd om reglerna inte följs. Tre saker är värda att hålla ordning på:

  • Håll reda på intjänade och uttagna dagar per anställd, så att betald och obetald semester hanteras rätt.
  • Kontrollera kollektivavtalet om du har ett, det kan ge fler semesterdagar eller andra beräkningsregler än lagens miniminivå.
  • Glöm inte semesterersättningen vid en anställnings slut, det är en vanlig miss som kan leda till krav i efterhand.

Alla bokföringsguider