Kontoplanen BAS: så fungerar den
BAS-kontoplanen förklarad: de åtta kontoklasserna, hur kontonumren är uppbyggda, hur du väljer rätt konto och de vanligaste kontona för ett litet företag: med koppling till resultat- och balansrapport.
Varje bokföringspost behöver ett konto, och kontona kommer från BAS-kontoplanen: den standardiserade kontostruktur som så gott som alla svenska företag använder. När du förstår hur den är uppbyggd blir det enkelt att hitta rätt konto, och du slutar gissa. Här är logiken bakom de fyrsiffriga numren och de konton du faktiskt behöver som småföretagare. Hur konton debiteras och krediteras förklaras i guiden om debet och kredit.
Varför en standardkontoplan?
BAS-kontoplanen förvaltas av BAS-intressenternas förening och uppdateras varje år. Att alla använder samma struktur betyder att en revisor, en bank eller Skatteverket känner igen sig direkt i din bokföring, att bokföringsprogrammen kan koppla konton automatiskt till moms- och deklarationsrutor, och att du kan jämföra dig mot andra. Du måste inte använda BAS, men det vore som att uppfinna ett eget alfabet.
Det finns olika varianter: BAS för enskild firma, BAS för aktiebolag (Kontoplan Normal), samt förenklade versioner för små företag. Ditt bokföringsprogram laddar rätt variant åt dig.
De åtta kontoklasserna
Det första av de fyra siffrorna avgör kontoklassen, och därmed vad kontot hör hemma i:
| Klass | Innehåll | Hör till |
|---|---|---|
| 1 | Tillgångar (bank, kundfordringar, inventarier, lager) | Balansrapport |
| 2 | Eget kapital och skulder (lån, leverantörsskulder, moms) | Balansrapport |
| 3 | Intäkter (försäljning) | Resultatrapport |
| 4 | Varuinköp och material | Resultatrapport |
| 5–6 | Övriga externa kostnader (lokal, kontor, frakt, marknadsföring) | Resultatrapport |
| 7 | Personalkostnader (löner, sociala avgifter, pension) | Resultatrapport |
| 8 | Finansiella poster och skatt (ränta, bolagsskatt, årets resultat) | Resultatrapport/Balans |
Minnesregel: klass 1 och 2 är balansräkningen (vad du äger och är skyldig), klass 3–8 är resultaträkningen (årets intäkter och kostnader). Det är samma uppdelning som dyker upp i balans- och resultatrapporten, kontoklassen avgör i vilken rapport posten hamnar.
Hur kontonumren är uppbyggda
De fyra siffrorna går från grovt till fint:
- Första siffran: kontoklass (t.ex. 1 = tillgång).
- Andra siffran: kontogrupp (t.ex. 19 = kassa och bank).
- Tredje och fjärde: det specifika kontot (t.ex. 1930 = företagskonto).
Så 1930 = tillgång (1) → kassa/bank (19) → företagskonto (1930). Och 5010 = kostnad (5) → lokalkostnad (50) → lokalhyra (5010). Strukturen gör att besläktade konton ligger nära varandra, så du kan bläddra dig fram även om du inte minns exakt nummer.
De konton du faktiskt använder
Ett litet tjänsteföretag klarar sig långt med en handfull konton:
- 1930 Företagskonto (banken)
- 1510 Kundfordringar, obetalda kundfakturor
- 2440 Leverantörsskulder, obetalda leverantörsfakturor
- 2610/2640 Utgående/ingående moms
- 2650 Redovisningskonto för moms
- 3000-serien Försäljning
- 5010 Lokalhyra, 5800-serien Resor, 6110 Kontorsmateriel, 6230 Datakommunikation
- 7010/7210 Löner, 7510 Sociala avgifter (om du har anställda)
- 8410 Räntekostnader, 8999 Årets resultat
Lägg inte upp egna konton i onödan, färre och rätt använda konton ger renare rapporter. Behöver du dela upp något (t.ex. försäljning per tjänst) finns ofta lediga underkonton i samma grupp.
Att välja rätt konto
Tre frågor leder nästan alltid rätt:
- Är det en tillgång/skuld eller en intäkt/kostnad? → avgör om du är i klass 1–2 eller 3–8.
- Vilken sorts post? → ger kontogruppen (banken? hyran? en lön?).
- Finns ett självklart standardkonto? → BAS har oftast ett, och programmet föreslår det.
Är du osäker: välj det mest generella standardkontot i rätt grupp hellre än att uppfinna ett eget. Konsekvens över tid är viktigare än millimeterprecision, samma sorts kostnad ska alltid hamna på samma konto, annars blir jämförelsen mellan åren meningslös.
Det viktigaste att ta med sig
BAS-kontoplanen är bokföringens gemensamma karta: första siffran är kontoklassen (1–2 balans, 3–8 resultat), och numren går från klass till grupp till specifikt konto. Lär dig de tio–femton konton ditt företag faktiskt använder, håll dig till standardkontona och var konsekvent, så hittar du alltid rätt, och rapporterna bygger sig själva i takt med att du bokför.