Bokföra upplupna kostnader – periodisering vid bokslut
Vanliga upplupna poster som semesterlöneskuld, ränta och el. BAS-konto 2990 och konteringsexempel vid bokslut.
Upplupna kostnader är utgifter som hör till räkenskapsperioden men som ännu inte fakturerats eller betalats vid periodens slut. De är en central del av bokslutsarbetet och krävs för att resultaträkningen ska ge en rättvisande bild. Vanliga exempel är semesterlöneskuld, upplupna räntor och elförbrukning. Den här guiden visar hur du bokför de vanligaste upplupna kostnaderna korrekt.
Regler för periodisering 2026
Varför periodisera?
Bokföringslagen och god redovisningssed kräver att kostnader redovisas i den period de ekonomiskt tillhör, inte när fakturan kommer eller betalningen sker. Om du betalar hyra i januari som avser december ska kostnaden ligga i december. Upplupna kostnader fångar just sådana poster.
Väsentlighetsprincipen
Mindre belopp behöver inte periodiseras om de saknar väsentlig inverkan på resultatet. Det finns ingen exakt beloppsgräns i lag, men många företag använder en intern gräns, exempelvis 5 000 kr, under vilken periodisering inte görs. K2-företag har dessutom förenklingsregler.
Återföring
Upplupna kostnader bokas normalt bort i öppningsperioden (första dagen på nytt räkenskapsår) genom en omvänd bokning. När den riktiga fakturan sedan inkommer bokförs den på ordinarie sätt.
Vilka BAS-konton används?
- 2990 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - huvudkonto för upplupna kostnader i bokslutet.
- 2920 Upplupna semesterlöner - specifikt konto för semesterlöneskuld.
- 2960 Upplupna räntekostnader - för ränta som löpt men inte betalats.
- 2910 Upplupna löner - löner intjänade men ännu ej utbetalda.
- Kostnadskonton (5000–6999) - motsvarande kostnadskonto i resultaträkningen.
Konteringsexempel
Exempel 1: Upplupen elkostnad vid bokslut
Företagets elfaktura för december på 8 500 kr exkl. moms har inte inkommit vid bokslutet. Kostnaden periodiseras som upplupen kostnad.
Bokslutsbokning 31 december:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 5310 | El för belysning | 8 500 | |
| 2990 | Övriga upplupna kostnader | 8 500 |
Återföring 1 januari:
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 2990 | Övriga upplupna kostnader | 8 500 | |
| 5310 | El för belysning | 8 500 |
När fakturan sedan inkommer bokförs den som vanligt mot leverantörsskuld.
Exempel 2: Semesterlöneskuld
Vid bokslutet har anställda intjänat semesterdagar värda 125 000 kr inklusive sociala avgifter. Skulden bokas upp.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 7090 | Förändring av semesterlöneskuld | 125 000 | |
| 2920 | Upplupna semesterlöner | 125 000 |
Exempel 3: Upplupen räntekostnad
Företagets banklån har en kvartalsvis räntebetalning. Vid bokslutet har 6 200 kr i ränta löpt sedan senaste betalningen.
| Konto | Kontonamn | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| 8410 | Räntekostnader för långfristiga skulder | 6 200 | |
| 2960 | Upplupna räntekostnader | 6 200 |
Praktiska tips för bokslutsperiodisering
- Gör en checklista över poster som ofta behöver periodiseras: el, telefoni, räntor, semesterlöner, revisionsarvode och försäkringspremier.
- Använd föregående års bokslut som utgångspunkt - de flesta upplupna poster återkommer.
- Dokumentera beräkningen i en bokslutskommentar eller bilaga. Det underlättar revisionen och nästa års bokslut.
- Boka alltid återföring i öppningsperioden så att dubbelbokning undviks när fakturan väl kommer.
- Stäm av semesterlöneskulden mot lönesystemet - det är ofta den största upplupna posten.