Utdelning i fåmansföretag: så fungerar 3:12-reglerna 2026

Så fungerar utdelning i fåmansföretag 2026 efter den nya 3:12-reformen: grundbelopp 322 400 kr, lönebaserat utrymme och skatten på lön kontra utdelning.

3:12-reglerna styr hur du som delägare i ett fåmansföretag beskattas på utdelning och kapitalvinst. Tar du ut vinst inom ett visst gränsbelopp beskattas den som kapital med 20 %, betydligt lägre än skatten på lön. Den 1 januari 2026 reformerades regelverket i grunden. Den här guiden går igenom vad ett fåmansföretag är, hur det nya gränsbeloppet beräknas och hur du tänker kring lön kontra utdelning.

Vad är ett fåmansföretag och kvalificerade andelar

Ett fåmansföretag är ett onoterat aktiebolag där högst fyra delägare äger mer än 50 % av aktierna. Närstående räknas som en person, så ett bolag kan vara ett fåmansföretag även med fler ägare än fyra.

Dina andelar är kvalificerade om du eller någon närstående har varit aktiv i bolaget i betydande omfattning, alltså i praktiken arbetat där. Är andelarna kvalificerade omfattas du av 3:12-reglerna och redovisar utdelningen på blankett K10. Är du passiv ägare i ett onoterat bolag använder du i stället blankett K12.

Så beräknas gränsbeloppet från 2026

Tidigare fanns två sätt att räkna fram gränsbeloppet, förenklingsregeln och huvudregeln. Från och med beskattningsår 2026 slås de ihop till en gemensam modell som alla delägare använder. Gränsbeloppet baseras på inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret, alltså 2025 års nivå på 80 600 kr för utdelning under 2026. Det byggs upp av ett grundbelopp, ett lönebaserat utrymme och ett räntebelopp, plus eventuellt sparat utdelningsutrymme från tidigare år.

Grundbelopp: Ett fast belopp på fyra inkomstbasbelopp, 322 400 kr för 2026. Grundbeloppet gäller per företag och fördelas mellan andelarna efter ägarandel. Äger du 25 % av bolaget får du tillgodoräkna dig 25 % av grundbeloppet. Du får bara använda grundbelopp i ett bolag per år om du är delägare i flera.

Lönebaserat utrymme: Utöver grundbeloppet får du lägga till hälften av lönerna i bolaget, efter ett schablonmässigt avdrag. Avdraget är åtta inkomstbasbelopp, 644 800 kr för 2026, per delägare. Förenklat: ditt lönebaserade utrymme är (din andel av den totala lönesumman minus 644 800 kr) gånger 50 %.

Två viktiga förändringar: det gamla kravet på att du själv måste ta ut en viss lön slopas, och kravet på att äga minst 4 % av bolaget för att få använda löneunderlaget slopas också. Det finns dock en spärr, ditt lönebaserade utrymme kan högst bli 50 gånger din egen eller en närståendes lön.

Räntebelopp: På den del av aktiernas omkostnadsbelopp (normalt ditt anskaffningsvärde, ofta insatt aktiekapital plus senare tillskott) som överstiger 100 000 kr får du lägga till ränta. Räntan är statslåneräntan plus 9 procentenheter. Har du ett litet anskaffningsvärde ger den här delen lite eller inget.

Sparat utdelningsutrymme: Tar du ut mindre utdelning än ditt gränsbelopp, eller ingen alls, sparas resten och får läggas till kommande års gränsbelopp. Den tidigare uppräkningen av sparat utrymme med ränta slopas dock från 2026.

För att kunna utnyttja gränsbeloppet ett visst år måste du äga aktierna vid ingången av året. Det kan därför vara värt att starta eller köpa in dig i ett bolag i slutet av året snarare än i början.

Räkneexempel: så stort blir gränsbeloppet

Säg att du äger 100 % av ett bolag med en total lönesumma på 1 200 000 kr, och att ditt omkostnadsbelopp för aktierna är 50 000 kr. Så här byggs gränsbeloppet för utdelning 2026:

  • Grundbelopp: 322 400 kr.
  • Lönebaserat utrymme: (1 200 000 minus 644 800) × 50 % = 277 600 kr.
  • Räntebelopp: omkostnadsbeloppet 50 000 kr understiger 100 000 kr, så här blir det 0 kr.

Gränsbeloppet blir 322 400 + 277 600 = 600 000 kr. Utdelning upp till 600 000 kr beskattas alltså med 20 %, vilket ger 120 000 kr i skatt och 480 000 kr kvar. Hade samma vinst i stället tagits ut som lön över brytpunkten hade skatten blivit betydligt högre. Exemplet visar också varför lönerna spelar roll: utan det lönebaserade utrymmet hade gränsbeloppet stannat på grundbeloppets 322 400 kr.

Skatten: tre nivåer

Hur utdelningen beskattas beror på hur stor den är i förhållande till gränsbeloppet:

  1. Inom gränsbeloppet: beskattas som kapital med 20 %.
  2. Över gränsbeloppet: beskattas som inkomst av tjänst, i praktiken cirka 32 till 57 % beroende på din övriga inkomst, upp till ett takbelopp på 90 inkomstbasbelopp (7 254 000 kr för 2026).
  3. Över takbeloppet: beskattas åter som kapital, med 30 %.

Lön eller utdelning

Eftersom utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 % medan lön beskattas högre, lockar det att ta så mycket som möjligt som utdelning. Men det finns skäl att ta ut lön också:

  • Pension och försäkringar: Utdelning är inte pensionsgrundande och ger ingen sjukpenning eller föräldrapenning. Lön gör det. Förlitar du dig helt på utdelning bör du ordna eget pensionssparande.
  • Lönebaserat utrymme: Lönerna i bolaget bygger upp ditt lönebaserade utrymme, så ett rimligt löneuttag kan öka nästa års gränsbelopp.
  • Bolagets likviditet: Utdelning kräver att det finns fritt eget kapital och att bolaget tål att pengar lämnar verksamheten.

En vanlig strategi är att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig skatt och därutöver ta utdelning inom gränsbeloppet.

Praktiska tips

  • Lämna K10 även utan utdelning: Har du kvalificerade andelar ska blanketten lämnas varje år, bland annat för att spara outnyttjat utdelningsutrymme.
  • Äg aktierna vid årsskiftet: Gränsbeloppet tillgodoräknas den som äger andelarna vid årets ingång.
  • Glöm inte sparat utrymme: Outnyttjat gränsbelopp förs vidare och blir en del av kommande års gränsbelopp.
  • Se över ägarstrukturen: Holdingbolag och passiva delägare som äger mer än 30 % kan påverka din rätt att tillämpa reglerna. Här är det lätt att göra fel.
  • Utdelning kan vara olika stor per ägare: Aktier kan ge olika rätt till utdelning, men det måste hanteras korrekt enligt bolagsordningen för att undvika skattetillägg.

Alla bokföringsguider