Debet och kredit: så fungerar dubbel bokföring

Debet och kredit förklarat enkelt: vad orden betyder, den dubbla bokföringens logik, hur du vet vilket konto som debiteras och krediteras: med vardagsexempel för den som bokför själv.

Uppdaterad för inkomstår 2026

Debet och kredit är de två orden som får nybörjaren att tappa sugen på bokföring, helt i onödan, för bakom dem ligger en enkel och vacker logik som är 500 år gammal och fortfarande grunden för all bokföring. När du väl förstått principen blir varje affärshändelse en fråga med ett givet svar. Här förklarar vi det från noll, utan jargong.

Glöm vad orden betyder på latin

Debet och kredit betyder ungefär "han ska ha" och "han litar på" på latin, men det hjälper dig inte ett dugg. Tänk i stället så här: debet är vänster sida av ett konto, kredit är höger sida. Det är allt. Inget mer mystiskt än så. Varje konto har en vänsterkolumn (debet) och en högerkolumn (kredit).

Den dubbla bokföringens grundregel: varje affärshändelse bokförs på minst två konton, och summan debet ska alltid vara lika med summan kredit. Pengar kommer alltid någonstans ifrån och tar alltid vägen någonstans, du bokför båda sidorna av samma händelse.

Den enda regel du behöver memorera

Vad som ökar med debet respektive kredit beror på kontotyp:

Minnesregel: tillgångar och kostnader ökar med debet (vänster). Skulder, eget kapital och intäkter ökar med kredit (höger). Allt annat följer av att debet måste vara lika med kredit.

Vardagsexempel

Du säljer en vara för 1 000 kr och får betalt till banken (vi bortser från moms här):

• Banken (tillgång) ökar → debet 1 930 Företagskonto 1 000 kr
• Försäljningen (intäkt) ökar → kredit 3 000 Försäljning 1 000 kr

Debet 1 000 = kredit 1 000. Balanserar. ✓

Du betalar hyran 5 000 kr från banken:

• Hyran (kostnad) ökar → debet 5 010 Lokalhyra 5 000 kr
• Banken (tillgång) minskar → kredit 1 930 Företagskonto 5 000 kr

Du köper en dator för 8 000 kr på faktura:

• Datorn (tillgång) ökar → debet 1 250 Datorer 8 000 kr
• Skulden till leverantören ökar → kredit 2 440 Leverantörsskulder 8 000 kr

När du sedan betalar fakturan:

• Skulden minskar → debet 2 440 Leverantörsskulder 8 000 kr
• Banken minskar → kredit 1 930 Företagskonto 8 000 kr

Lägg märke till mönstret: pengar in på banken är debet på bankkontot, pengar ut är kredit. Det känns bakvänt mot bankappens språk (där "kredit" ofta betyder pengar in), men i bokföringen ser du kontot från företagets perspektiv, inte bankens.

Varför dubbel bokföring är genialt

Eftersom debet alltid ska vara lika med kredit har systemet en inbyggd felkontroll: går inte verifikationen jämnt ut har du gjort fel. Och eftersom varje händelse syns på två konton bygger bokföringen samtidigt upp både resultatrapporten (intäkter och kostnader) och balansrapporten (tillgångar, skulder, eget kapital) automatiskt, två rapporter ur samma registrering. Det är därför dubbel bokföring överlevt sedan 1400-talet.

I praktiken med bokföringsprogram

Modern programvara döljer ofta debet/kredit bakom frågor som "vad gäller fakturan?" och kontosätter åt dig. Men förstår du grundlogiken kan du:

• läsa och rätta en felaktig verifikation,
• förstå varför något hamnar på fel ställe i rapporterna,
• och tolka kontoutdrag och balansrapport utan att gå vilse.

Kontona du väljer kommer från BAS-kontoplanen, som har en egen guide. Och vill du se hur de bokförda beloppen blir till rapporter, läs guiderna om balans- och resultatrapport.

Det viktigaste att ta med sig

Debet är vänster, kredit är höger, och varje affärshändelse bokförs på minst två konton så att debet alltid är lika med kredit. Tillgångar och kostnader ökar med debet; skulder, eget kapital och intäkter ökar med kredit. Lär dig den enda regeln, öva på några vardagshändelser, så avmystifieras hela bokföringen. Resten är att veta vilket konto i BAS-planen som passar, och det lär du dig efter hand.

Alla bokföringsguider