Avdragsgill kostnad: vad betyder det?
Avdragsgilla kostnader förklarat: vad avdragsrätt egentligen innebär, skillnaden mot momsavdrag, vanliga icke avdragsgilla poster och varför en avdragsgill kostnad inte är gratis.
"Det är avdragsgillt" sägs ofta som om det vore samma sak som gratis. Det är det inte. Avdragsrätt betyder att en kostnad får dras av i bokföringen så att den sänker det skattepliktiga resultatet, men du betalar fortfarande själva kostnaden. Här reder vi ut vad avdragsgill kostnad faktiskt betyder, varför det skiljer sig från momsavdrag, och vilka kostnader som inte får dras av. För de specifika avdragen i aktiebolag respektive enskild firma finns egna avdragsguider.
Vad avdragsrätt betyder
En kostnad är avdragsgill om den är en kostnad för att förvärva eller bibehålla intäkter i verksamheten, grundregeln i inkomstskattelagen. Avdraget sänker det skattepliktiga resultatet, och därmed skatten, med kostnaden gånger skattesatsen.
Räkneexempel i ett aktiebolag (bolagsskatt 20,6 procent): du köper en programvara för 10 000 kr. Kostnaden är avdragsgill, så den sänker vinsten med 10 000 kr och skatten med 2 060 kr. Din verkliga nettokostnad blir 7 940 kr: inte noll. Avdraget är en rabatt på skatten, inte på inköpet.
Det är därför "köp det, det är avdragsgillt" är ett dåligt skäl att köpa något du inte behöver: du betalar fortfarande 79 procent av notan.
Avdragsgill kostnad ≠ momsavdrag
Två helt olika avdrag som ständigt blandas ihop:
- Avdragsgill kostnad påverkar inkomstskatten: kostnaden minskar vinsten.
- Momsavdrag (ingående moms) påverkar momsen: du får tillbaka momsen du betalat på inköpet, oberoende av inkomstskatten.
En kostnad kan vara avdragsgill men sakna momsavdrag (t.ex. representation över beloppsgränsen, eller köp från privatperson utan moms), eller ha momsavdrag men vara delvis ej avdragsgill. Håll isär dem: momsen hanteras i momsdeklarationen, inkomstskatteavdraget i bokslutet och inkomstdeklarationen.
Vanliga kostnader som INTE är avdragsgilla
Vissa kostnader får inte dras av trots att bolaget betalar dem, de ska återläggas i deklarationen (en skattemässig justering):
- Böter, viten och sanktionsavgifter: fortkörningsböter, förseningsavgifter till myndigheter, miljösanktionsavgifter.
- Skatt och kostnadsränta på skattekontot: bolagsskatten själv är inte avdragsgill.
- Gåvor (med undantag för reklam- och representationsgåvor inom gränserna), se guiden om välgörenhet.
- Representation över avdragsramen: bara momsen på underlag upp till 300 kr/person är avdragsgill; måltidskostnaden i övrigt inte.
- Medlemsavgifter till föreningar (serviceavgifter kan dock vara avdragsgilla).
- Privata levnadskostnader: det som inte hör till verksamheten.
Dessa bokförs ofta på egna konton (t.ex. 6992 Övriga externa kostnader, ej avdragsgilla) just för att de enkelt ska kunna återläggas vid deklarationen.
Gränsfall: blandad nytta
Många kostnader har både privat och affärsmässig nytta, och då gäller proportionering eller särskilda regler:
- Mobil och bredband med privat användning, förmånsregler.
- Hemmakontor i enskild firma, schablonavdrag eller faktisk kostnad under villkor.
- Friskvård: avdragsgill för bolaget och skattefri för den anställda inom skäligt belopp.
- Arbetskläder: bara skyddskläder och uniform, inte vanliga kläder.
Tumregeln: ju tydligare kopplingen till intäkterna är, desto säkrare är avdraget. Är kopplingen privat eller diffus, räkna med att avdraget kan ifrågasättas.
Det viktigaste att ta med sig
Avdragsgill betyder att kostnaden sänker det skattepliktiga resultatet, du får tillbaka skatten på kostnaden, inte hela kostnaden, så en avdragsgill utgift kostar dig fortfarande merparten av beloppet. Blanda inte ihop inkomstskatteavdrag med momsavdrag; de lever i olika deklarationer. Och håll koll på de icke avdragsgilla posterna (böter, skatt, gåvor, representation över ramen), de ska bokföras så att de enkelt återläggs. Köp det du behöver för verksamheten; avdraget är en bonus, inte ett köpskäl.