När du startar ett aktiebolag måste du välja ett räkenskapsår. Det är den period som omfattas av företagets bokslut och årsredovisning, och valet kan påverka både administration och planering. Många företag använder kalenderåret som räkenskapsår, men det är långt ifrån det enda alternativet. I den här guiden går vi igenom de olika typerna av räkenskapsår, vilka regler som gäller och vilka överväganden som kan vara relevanta för dig.
Vad är ett räkenskapsår?
Ett räkenskapsår är normalt en 12-månadersperiod som ligger till grund för företagets redovisning och beskattning. Årsbokslut, årsredovisning och inkomstdeklaration baseras alla på denna period. Det är i bolagsordningen du fastställer vilket räkenskapsår ditt aktiebolag ska ha.
Kalenderår – det vanligaste valet
Det vanligaste valet är kalenderår, det vill säga att räkenskapsåret börjar den 1 januari och slutar den 31 december. För många nystartade bolag är detta det mest naturliga valet eftersom det sammanfaller med den privata deklarationsperioden och många ekonomisystem är optimerade för just kalenderår.
Förkortat eller förlängt räkenskapsår vid start
När ditt bolag registreras under pågående år uppstår frågan om det första räkenskapsåret ska vara kortare eller längre än 12 månader. Du kan då välja mellan:
Förkortat räkenskapsår
Ett räkenskapsår som sträcker sig från startdatumet fram till den sista december samma år. Detta val innebär att du snabbt får ett ”normalt” kalenderår för kommande bokslut.
Förlängt räkenskapsår
Det är också möjligt att förlänga det första räkenskapsåret till att vara upp till 18 månader långt, till exempel från september 2025 till december 2026. Fördelen är att du skjuter upp bokslutsarbetet och deklarationen. Det här kan vara särskilt värdefullt om du inte har så många affärshändelser i starten.
Brutet räkenskapsår – ett alternativ till kalenderåret
Ett brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår som börjar någon annan månad än januari. Det ska alltid omfatta exakt 12 månader, till exempel 1 juli–30 juni. Brutet räkenskapsår kan vara en smart lösning för företag som har säsongsbaserad verksamhet eller vill undvika administration under exempelvis julledigheten.
Fördelar med brutet räkenskapsår
- Bättre anpassning till säsongstoppar och lågsäsong
Företag inom t.ex. skidsport, turism eller detaljhandel kan välja att avsluta räkenskapsåret i samband med lågintensiva perioder. - Mindre tryck från redovisningskonsulter
Eftersom de flesta företag har kalenderår, kan det vara lättare att få hjälp med bokslut och årsredovisning om du har ett brutet räkenskapsår. - Färre krockar med privata åtaganden
Du kan planera bokslutsarbetet så att det inte infaller samtidigt som exempelvis semestrar eller resor.
Regler för att byta räkenskapsår
När du startar ditt aktiebolag väljer du fritt vilket räkenskapsår du vill ha. Däremot krävs tillstånd från Skatteverket om du senare vill byta från ett kalenderår till ett brutet räkenskapsår. Skälen måste vara företagsekonomiskt motiverade.
Att byta från brutet räkenskapsår till kalenderår kräver däremot inte något tillstånd. Det räcker med ett beslut på bolagsstämman och en anmälan till Bolagsverket. Kostnaden för ändringen är 800 kronor vid digital anmälan, eller 1 000 kronor via blankett.
När ska inkomstdeklarationen lämnas in?
När du ska lämna in företagets inkomstdeklaration beror på när räkenskapsåret slutar. Här är aktuell översikt för 2025:
| Räkenskapsår avslutas | Deklaration senast (papper) | Deklaration senast (digitalt) |
|---|---|---|
| Januari–april | 1 november | 1 december |
| Maj–juni | 15 december | 15 januari |
| Juli–augusti | 1 mars | 1 april |
| September–december | 1 juli | 1 augusti |
Säsongsverksamhet och lagerhantering
För företag med omfattande lager eller högsäsong under vintern kan det vara lämpligt att avsluta räkenskapsåret under våren eller hösten. Det underlättar både vid inventering och vid bokslutsarbete, eftersom du slipper periodisera försäljning och kostnader som sker över årsskiftet.
Sammanfattning
- Kalenderår är vanligast, men brutet räkenskapsår kan vara strategiskt för vissa företag.
- Första räkenskapsåret kan vara förkortat eller förlängt, upp till 18 månader.
- Byte till brutet räkenskapsår kräver godkännande från Skatteverket, men byte till kalenderår gör inte det.
- Tänk igenom säsong, administration och deklarationsdatum innan du väljer.
