När en anställd blir sjuk har de rätt till ersättning trots att de inte kan arbeta. Denna ersättning kallas sjuklön och betalas i första hand av arbetsgivaren. Här går vi igenom vad som gäller enligt nuvarande regler, från karensavdrag till sjukpenning.
Vad är sjuklön?
Sjuklön är ersättning som en anställd har rätt till från sin arbetsgivare när hen är sjuk och inte kan arbeta. Den baseras på den lön och det antal timmar som den anställde normalt skulle ha arbetat. Reglerna styrs av sjuklönelagen, men kan kompletteras eller justeras genom kollektivavtal.
Karensavdrag – ersatte karensdagen
Tidigare drogs en hel karensdag vid sjukfrånvaro. Sedan 2019 gäller istället ett karensavdrag. Det innebär att ett avdrag motsvarande 20 % av en genomsnittlig veckoersättning görs vid första sjukdagen, oavsett hur lång arbetsdagen är.
Avdraget görs endast en gång per sjukperiod, men om en anställd blir frisk och insjuknar igen inom fem kalenderdagar räknas det som samma sjukperiod och inget nytt karensavdrag görs.
Hur mycket sjuklön betalas ut?
Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren ut 80 % av den anställdes lön och andra anställningsförmåner som skulle ha betalats ut om arbetstagaren arbetat.
Dag 1: Karensavdrag
Dag 2–14: 80 % sjuklön
Från dag 15: Sjukpenning från Försäkringskassan
Sjukpenning från Försäkringskassan
Om sjukfrånvaron varar längre än 14 dagar behöver den anställde ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Sjukpenningen är också 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), men högst upp till ett fastställt tak (10 prisbasbelopp per år).
Arbetsgivaren ska utfärda ett intyg om sjukdom (AG7804) till Försäkringskassan från och med dag 15.
Läkarintyg – från vilken dag?
Från den åttonde kalenderdagen ska den anställde lämna läkarintyg för att få fortsatt sjuklön från arbetsgivaren. Om arbetsgivaren så önskar kan läkarintyg begäras tidigare, men detta ska i så fall motiveras och informeras i förväg.
Vid sjukpenning från Försäkringskassan krävs intyg som styrker arbetsoförmågan från dag 15.
Upprepad sjukfrånvaro – särskilt högriskskydd
Om en anställd har flera korta sjukperioder under en 12-månadersperiod, kan arbetsgivaren i vissa fall slippa göra karensavdrag varje gång. Detta kallas särskilt högriskskydd och prövas av Försäkringskassan.
Syftet är att inte missgynna personer med kroniska sjukdomar eller andra återkommande tillstånd. Särskilt högriskskydd gäller även för arbetsgivaren, som då får ersättning för sina kostnader.
Arbetsgivarens sjuklöneansvar
Sjuklönen betalas av arbetsgivaren dag 1–14, förutsatt att den anställde har ett anställningsavtal. Även timanställda, provanställda och vikarier har rätt till sjuklön om vissa villkor är uppfyllda, såsom att anställningen varat eller är tänkt att vara i minst en månad eller att den anställde har arbetat i minst 14 dagar i följd.
Sjuklön vid deltidssjukskrivning
Det är möjligt att vara deltidssjuk, till exempel 25, 50 eller 75 procent. Då beräknas sjuklönen utifrån den tid personen inte kan arbeta, och arbetsgivaren betalar ersättning för den frånvaron enligt samma regler.
