När flera personer går samman för att starta ett aktiebolag är det lätt att tro att alla alltid kommer att vara överens. Verkligheten ser ofta annorlunda ut. Ett aktieägaravtal, även kallat kompanjonsavtal, kan därför bli ett av de viktigaste dokumenten i bolagets struktur. Trots att det inte är ett lagkrav att ha ett sådant avtal, fungerar det som en trygghet i fall oförutsedda händelser uppstår.
Vad är ett aktieägaravtal?
Ett aktieägaravtal är en skriftlig överenskommelse mellan aktieägarna i ett bolag. Det kompletterar aktiebolagslagen och bolagsordningen, särskilt i små bolag där lagen ofta inte räcker till för att hantera praktiska frågor i vardagen. I avtalet går man igenom vad som gäller i specifika situationer, från beslutsfattande till vad som händer om någon vill lämna företaget.
Innehållet anpassas efter ert bolag
Det finns inga färdiga mallar som passar alla. Varje företag är unikt och avtalet bör utformas utifrån era behov. Mallar kan fungera som inspiration, men detaljerna bör utgå från er verksamhet, ägarstruktur och framtida ambitioner.
Vanliga komponenter i ett aktieägaravtal inkluderar:
1. Konfliktlösning vid oenighet
Om två aktieägare har lika många aktier kan det uppstå dödlägen. En mekanism för att lösa sådana situationer, som t.ex. skiljedom eller turordningsregler, bör definieras redan från början.
2. Utträde och försäljning av aktier
När en delägare vill lämna bolaget bör det finnas tydliga regler för hur aktier får säljas och till vem. Vanliga metoder för att hantera detta är:
- Förköpsrätt – övriga aktieägare får möjlighet att köpa aktierna innan de erbjuds någon utomstående.
- Hembud – om aktier säljs externt, har befintliga delägare rätt att lösa in dem till angivet pris.
- Samtycke – försäljning kräver godkännande av övriga aktieägare.
3. Konkurrensklausul
För att skydda bolaget bör avtalet innehålla ett förbud mot att starta eller arbeta för konkurrerande verksamhet, både under och efter delägarskapet. Tidsbegränsningar är vanligt för att inte göra klausulen oskälig.
4. Värdering av bolaget
Vid en framtida försäljning är det viktigt att alla är överens om hur värdet på bolaget ska beräknas. Några metoder som kan användas:
- Avkastningsvärdering – baserat på bolagets lönsamhet över tid, ofta lämpligt för konsultverksamheter.
- Substansvärdering – bygger på tillgångarnas bokförda värde, exempelvis maskiner, varulager eller fastigheter.
- Extern värdering – en oberoende part gör en värdering för att säkerställa neutralitet.
Professionell hjälp kan vara en klok investering
Eftersom aktieägaravtalet inte är reglerat i detalj i lagen och utformningen skiljer sig kraftigt mellan bolag, kan juridisk rådgivning vara värdefull. Det innebär en initial kostnad, men i förlängningen kan det spara både pengar och relationer.
Att skriva ett aktieägaravtal är alltså inte bara en formalitet, det är en strategisk åtgärd för att bygga en hållbar struktur, redan från start. När det är tydligt vad som gäller i olika scenarier blir samarbetet smidigare, och fokus kan ligga på att utveckla verksamheten.
